Svensk ordbok 2009, webbversion

rust`a sig verb rustade rustat rust·ar1an­skaffa vapen och manskap som för­beredelse för krig mil.landet rustade sig militärt för att möta hotet från stor­maktenrusta sig (för/till ngt/att+V)sedan ca 16502skaffa nöd­vändig ut­rustning rusta sig för lång­färd○äv. bildligtrusta sig med tåla­modrusta sig (för/med ngt)sedan ca 1585Subst.:vbid1-889325rustande (till 1), rustning (till 1)